Viktor Rydbergsmuseet

Historia

Jönköpings läns lasarett 1777-1877

Lasarettsväsendet i modern mening introducerades i landet under slutet av 1700-talet. Det gällde här en sluten vård av akut sjuka. Det var främst de veneriska sjukdomarna som blev pådrivande för lasarettens tillkomst. Sjukhusväsendet var ett statligt intresse och staten var kontrollmyndighet.

Länslasarettet i Jönköping inrättades 1777. Till att börja med mottogs åtta patienter, när lasarettsbyggnaden stod klar, och antalet ökades till det dubbla på 1790-talet. Efter 1825 ökades antalet till 50

År 1777, samma år som lasarettet inrättades, uppfördes en lasarettsbyggnad av trä i en våning på en tomt norr om landsvägen i anslutning till hospitalet. Detta rödfärgade hus byggdes till med en våning i början på 1790-talet. Till lasarettet hörde även uthusbyggnader och en trädgård. År 1825 inköptes till nytt lasarettsområde det samma år nedlagda hospitalet. Efter en del ombyggnader kunde lasarettet överta dessa byggnader, och den gamla byggnaden övergavs och tjänade sedan bl.a. som epidemisjukhus, innan den revs på 1880-talet. På 1840-talet tillkom en ny "dårhusbyggnad", och 1852 stod den ännu bevarade kurhusbyggnaden klar. Den var från början avsedd för veneriskt sjuka. Lasarettsområdet blev efter 1800-talets mitt för trångt och otidsenligt. Ett nytt lasarettsområde började bebyggas i den expanderande Förstaden, d.v.s. den nuvarande västra stadsdelen. Detta nya lasarett, nuvarande Västra Klinikerna, stod inflyttningsklart 1877 och året därpå såldes det gamla området till Jönköpings Tändsticksfabrik.


Viktor Rydbergsmuseet, Hospitalsområdet, Västra Storgatan 37, Jönköping.